Fackliga representanter på ett medicinteknikbolag i Hamburg krävde ett förbud mot medarbetares användning av AI-system som ChatGPT. Representanterna tog frågan till en arbetsdomstol som avvisade talan.
Bolaget hade utfärdat arbetsinstruktioner som uttryckligen tillät medarbetare att använda AI-system som ChatGPT och andra verktyg för generativ AI för sina arbetsuppgifter. Medarbetarna hade ingen skyldighet att använda sådana system, däremot var medarbetarna tvungna att informera arbetsgivaren om ett arbetsresultat tagits fram med hjälp ett AI-verktyg. Bolaget hade emellertid inte för avsikt att installera AI-system eller tillhandahålla medarbetarna sådana system på andra sätt. Om en medarbetare ville använda sådana system krävdes antingen att medarbetaren hade ett privat konto hos en molntjänstleverantör för AI-system eller att AI-systemet var fritt tillgänglig via webbläsaren.
Bolagets fackliga representanter ogillade de nya arbetsinstruktionerna och yrkade inför arbetsdomstolen i Hamburg att användningen av AI-system skulle förbjudas. Representanterna åberopade sin medbestämmanderätt enligt tysk lag. De ansåg att användningen av ChatGPT i en webbläsare innebar att en teknisk anordning infördes på arbetsplatsen som möjliggjorde för arbetsgivaren att övervaka medarbetarnas beteende och prestationer. De ansåg vidare att arbetsinstruktionerna om användning av AI-system utgjorde ordningsföreskrifter.
Arbetsdomstolen avfärdade representanternas argumentation. Domstolen konstaterade att bolaget gett sina medarbetare tillstånd att under vissa förutsättningar använda ett nytt arbetsverktyg. Arbetsinstruktionerna som utfärdats i detta avseende rörde endast hur arbetet skulle utföras varför det inte förelåg någon medbestämmanderätt enligt tysk lag.
Avseende en potentiell övervakning av medarbetare genom införandet av en teknik anordning konstaterade domstolen att varken ChatGPT eller andra AI-system installerats på bolagets it-system. Domstolen ansåg att endast webbläsaren, inte webbläsaren och ChatGPT, utgjorde en teknisk anordning som gjorde det möjligt att registrera uppgifter om medarbetares prestationer och beteende och, i förlängningen, övervaka dem. Då det redan fanns bestämmelser om användningen av webbläsaren som bolaget och facket kommit överens om hade rätten till medbestämmande uttömts. Domstolen ansåg vidare att registrering av data om medarbetare från ChatGPT:s sida inte innebar en möjlighet för bolaget att övervaka sina medarbetare då bolaget inte hade tillgång till denna data.