Förvaltningsdomstolen i Ansbach (VG Ansbach) anser att kamerabevakning av träningsområden i ett gym inte är lagligt enligt artiklarna 6.1 (b) och 6.1 f (i) dataskyddsförordningen (GDPR). VG Ansbach anser vidare att den bayerska dataskyddsmyndigheten (BayLDA) haft rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige avstår från att använda bevakningskameror i dessa områden.
Av domen framgår bland annat att den personuppgiftsansvarige driver ett gym. BayLDA har efter anmälan från en registrerad utövat tillsyn över lagligheten avseende användningen av sex bevakningskameror i träningslokalerna och i gymmets reception. Enligt den personuppgiftsansvarige syftade kamerabevakningen till att förebygga och förhindra stölder och skadegörelse som inträffat flera gånger tidigare. Dessutom syftade kamerabevakningen till att förhindra sexuella trakasserier, eftersom gymmet inte kunde garantera att personalen ständigt var närvarande i alla rum.
BayLDA utfärdade ett meddelande där myndigheten krävde att den personuppgiftsansvarige skulle upphöra med att övervaka gymmets träningsområden i enlighet med artikel 58.2 (f) GDPR. Den personuppgiftsansvarige ersatte då bevakningskamerorna med attrapper. BayLDA hävdade då att även om den rättsliga grunden för kamerabevakningen i allmänhet kan vara artikel 6.1 (f) GDPR, var villkoren inte uppfyllda i det aktuella fallet. Myndigheten menade istället att kamerabevakningen inte nödvändig eftersom den personuppgiftsansvarige kunde ha övervägt mindre restriktiva medel, till exempel ökad personalstyrka och stöldskyddsanordningar.
Enligt den personuppgiftsansvarige hade gymmet på grund av avtalsförhållandet med kunderna också en sekundär skyldighet att garantera deras säkerhet, särskilt genom att förebygga och förhindra stölder och övergrepp genom kamerabevakning. Dessutom informerades de registrerade om övervakningen via skyltar och genom de allmänna villkoren, och att de därmed också gett sitt samtycke till övervakningen. Den personuppgiftsansvarige hävdade vidare att gymmet, efter att ha ersatt bevakningskamerorna med attrapper, förväntade sig årliga skador på 10 000-15 000 euro eftersom uppklarningsgraden utan bevakningskamera var nästan noll.
Efter en genomgång av ärendet konstaterade VG Ansbach att kamerabevakningen inte var laglig och att BayLDA haft rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige avstår från att använda bevakningskameror i gymmets lokaler i enlighet med artikel 58.2 (f) GDPR. VG Ansbach konstaterade vidare att kamerabevakningen inte var laglig enligt artikel 6.1 (a) GDPR eftersom de registrerade inte haft möjlighet att ge sitt samtycke innan de blev övervakade. Enligt VG Ansbach kräver ett samtycke en tydlig och aktiv handling från de registrerade. En sådan handling kan inte ses i enbart bekräftelse av skyltar och meddelanden om dataskydd.
Kamerabevakningen i fråga var enligt VG Ansbach inte heller laglig enligt artikel 6.1 (b) GDPR. Avtalsmässiga sekundära skyldigheter kan omfattas av artikel 6.1 (b) GDPR, men den kontinuerliga kamerabevakningen i tvisten gick utöver dessa skyldigheter. Därför var kamerabevakningen inte nödvändig för att uppfylla dessa sekundära skyldigheter, då kamerabevakning av träningsområden i ett gym inte är nödvändig. Enligt VG Ansbach ligger det inte heller i linje med allmänhetens uppfattning att skydda registrerade personer i gym från överfall och stölder genom oavbruten kamerabevakning eller att göra det lättare för den personuppgiftsansvarige att beivra sådana incidenter.
VG Ansbach ansåg också att kamerabevakningen inte var laglig enligt artikel 6.1 (f) GPDR. De registrerades intresse, nämligen deras grundläggande rätt till informativt självbestämmande, hade företräde. Den kontinuerliga kamerabevakningen i gymmet på alla träningsområden är ett allvarligt intrång i denna grundläggande rättighet för de registrerade utan någon möjlighet till alternativ plats eller tid. På grund av denna brist på alternativ för de registrerade väger deras intressen tyngre än den personuppgiftsansvariges intressen. Enligt VG Ansbach har den personuppgiftsansvarige tillgång till andra, kanske inte lika effektiva, men åtminstone tillräckligt effektiva åtgärder för att skydda sina intressen, till exempel en ökning av personalstyrkan.
Detta förvärrades ytterligare av det faktum att de registrerade inte ska behöva förvänta sig kamerabevakning i gymmet. Även med hänsyn till omfattningen av de skador som lidits hos den personuppgiftsansvarige var ingen annan intresseavvägning motiverad. Enligt VG Ansbach uppgår den personuppgiftsansvariges egendomsskador till cirka 10 000-15 000 euro per år, medan inkomsterna uppgår till 200 000 euro år 2019. De registrerades egna berättigade intressen motiverade inte heller ett annat resultat av avvägningen, eftersom möjligheten att träna i gymmet utan kamerabevakning väger tyngre än intresset av att skyddas från allmän livsfara genom kamerabevakningen.