EU-kommissionen har antagit två förslag för att anpassa reglerna för skadeståndsansvar till den digitala tidsåldern, den cirkulära ekonomin och effekterna av globala värdekedjor. Det första förslaget är en uppdatering av de befintliga regler som styr tillverkarnas skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (bland annat smart teknik och läkemedel). Genom översynen av reglerna får företagen rättslig säkerhet så att de kan investera i nya och innovativa produkter, och de som lider skada på grund av defekta produkter, inklusive digitala och renoverade produkter, får möjlighet till skälig ersättning.
I sitt andra förslag föreslår kommissionen en första riktad harmonisering av EU-ländernas nationella ansvarsregler som gäller artificiell intelligens (AI), så att de som drabbas av AI-relaterade skador lättare kan få ersättning.
I linje med målen i vitboken om AI och kommissionens förslag till rättsakt om AI från 2021, där ramen för hög kvalitet och förtroende för AI anges, kommer de nya reglerna att säkerställa att konsumenter får samma nivå av skydd när de skadas av produkter eller tjänster med koppling till AI som de skulle ha haft om de hade lidit skada under andra omständigheter.
Produktansvarsdirektivet anpassas
Genom översynen av direktivet moderniseras och förstärks de befintliga väletablerade regler som gäller för allt ifrån trädgårdsstolar till avancerade maskiner, vilka bygger på tillverkarnas strikta ansvar i fråga om ersättning av personskador, materiella skador eller förlust av data till följd av osäkra produkter. Man säkerställer att företag och konsumenter får rättvisa och förutsägbara regler på följande sätt:
- Ansvarsreglerna för affärsmodeller inom den cirkulära ekonomin modifieras: skadeståndsreglerna blir tydliga och rättvisa för företag som väsentligt ändrar produkter.
- Ansvarsreglerna för produkter i den digitala tidsåldern moderniseras: möjlighet till ersättning ges för skador som uppstår när produkter som robotar, drönare eller system för smarta hem görs osäkra genom programvaruuppdateringar, AI eller digitala tjänster som behövs för att driva produkten och genom cybersäkerhetsbrister som inte åtgärdas av tillverkaren.
- Tillverkare inom och utanför EU får mer likvärdiga förutsättningar: konsumenter som lider skada på grund av osäkra produkter som importeras från länder utanför EU kan vända sig till importören eller tillverkarens EU-representant för att få ersättning.
- Konsumenterna och tillverkarna får mer likvärdig ställning: tillverkarna blir tvungna att lämna ut bevisning, konsumenterna får mer flexibla tidsfrister för att kräva skadestånd och bevisbördan lindras för dem som lidit skada i komplexa fall, t.ex. i fråga om läkemedel eller AI.
Direktivet om skadeståndsansvar gällande artificiell intelligens
Syftet med direktivet om skadeståndsansvar gällande AI är att fastställa enhetliga regler för tillgång till information och minskning av bevisbördan i samband med skador som orsakas av AI-system, att införa ett bredare skydd för dem som drabbas av skada (både enskilda och företag) och att främja AI-sektorn genom att stärka skyddsåtgärderna. Genom direktivet harmoniseras vissa regler för skadeståndsanspråk som inte omfattas av produktansvarsdirektivet, i fråga om skador som orsakas på grund av felaktigt beteende. Detta gäller till exempel integritetsbrott eller skador på grund av säkerhetsproblem. De nya reglerna kommer till exempel att göra det lättare att få ersättning vid diskriminering i rekryteringsprocesser som inbegriper AI-teknik.
Två inslag i direktivet bidrar till att förenkla de skadelidandes rättsliga förfarande när det gäller att bevisa vem som orsakade skadan. För det första kan en ”presumtion om kausalitet” tillämpas, om ett relevant fel har fastställts och det finns en rimlig sannolikhet att felet uppkom på grund av det sätt som AI utförde sin uppgift. Detta åtgärdar de svårigheter som de som lidit skada ställs inför när de i detalj måste förklara vilket fel eller vilken underlåtenhet som orsakade skadan, vilket är särskilt svårt om förklaringen kräver djupgående kunskap om komplexa AI-system. För det andra blir det enklare för dem som har lidit skada att söka rättslig gottgörelse genom att de får rätt till tillgång till bevisning från företag och leverantörer, i fall där AI med hög risk är inblandad.
De nya reglerna skapar en balans mellan konsumentskydd och främjande av innovation. De undanröjer de skadelidandes ytterligare hinder för att få tillgång till ersättning, samtidigt som AI-sektorn skyddas, då den som mottar skadeståndsanspråk har rätt att motbevisa varje presumtion om kausalitet.
Nästa steg
Kommissionens förslag måste nu antas av Europaparlamentet och rådet. Kommissionen föreslår att den fem år efter det att direktivet om skadeståndsansvar gällande AI har trätt i kraft ska bedöma behovet av regler om strikt ansvar för AI-relaterade anspråk, om detta visar sig nödvändigt.