Offentliga aktörer, som exempelvis kommuner och myndigheter, och andra som utför en uppgift av allmänt intresse, som exempelvis fristående skolor och privata vårdgivare, behöver tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för kamerabevakning på platser dit allmänheten har tillträde. IMY har nu sammanställt alla ansökningar myndigheten har fått de senaste fem åren, mellan 1 augusti 2018 och 30 juni 2023.
Fler än var fjärde ansökan som IMY tar emot kräver inte tillstånd enligt kamerabevakningslagen och skickas därmed in i onödan. Det kan exempelvis handla om att aktören inte behöver söka tillstånd eller att ansökan gäller ett område dit allmänhet inte har tillträde, vilket också gör att bevakningen inte kräver tillstånd.
Var tionde ansökan beviljas inte, 6 av 10 av alla inkomna ansökningar beviljas helt eller delvis. I en tredjedel av fallen, 33 procent, har IMY beviljat ansökningarna i sin helhet. I knappt en fjärdedel, 24 procent, har IMY delvis beviljat ansökningarna. Det betyder att tillstånd exempelvis kan ha beviljats för en del av den ansökta tiden per dygn eller för en del av det geografiska område som tillstånd ansöktes för.
I knappt var tionde ansökan, 9 procent, har IMY inte beviljat tillstånd. När en ansökan inte blir beviljad beror det på att IMY har bedömt att kamerabevakningen inte är förenlig med gällande lagstiftning.
De flesta ansökningarna om kamerabevakning de senaste fem åren kommer från skolor, följt av vårdinrättningar och fritidsanläggningar samt kommuner som vill bevaka gator och torg. Det vanligaste skälet för att söka tillstånd är att förebygga brott. Även tillståndsfri bevakning måste följa lagen.
IMY:s rapport Vägledning vid kamerabevakning innehåller råd och rekommendationer till alla som planerar att sätta upp kamerabevakning.