Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter har nu överlämnat sitt slutbetänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. I slutbetänkandet lämnas förslag som ska komplettera den generella sekretessbrytande bestämmelsen som föreslogs i delbetänkandet. Syftet med förslagen är att myndigheter och kommuner ska kunna förebygga, utreda och bekämpa bland annat fusk och brottslighet.
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå förbättrade möjligheter att dela information om enskilda inom och mellan myndigheter. Syftet är att information ska kunna delas i den utsträckning som det behövs för att myndigheterna ska kunna förebygga, utreda och bekämpa olika former av fusk, regelöverträdelser och brottslighet. I utredningens delbetänkande föreslogs därför en generell sekretessbrytande bestämmelse. Förslagen i delbetänkandet har tagits vidare i en lagrådsremiss.
Utredningen föreslår att dagens skyldighet att på begäran lämna uppgifter som inte omfattas av sekretess till andra myndigheter, kompletteras med en möjlighet att lämna sådana uppgifter på eget initiativ. Förslaget ger ett tydligt rättsligt stöd för sådant utbyte och undanröjer därmed de tvivel som funnits kring om sådant informationsutbyte är förenligt med dataskyddsförordningen (GDPR). Det kommer till exempel stå klart att det är möjligt att utbyta information i de fall där myndigheter i dag saknar kännedom om att relevant information finns hos en annan myndighet.
Dessutom föreslår utredningen ändringar i dataskyddsregleringen som förtydligar att personuppgifter får behandlas för utlämnande i enlighet med lag eller förordning. På så sätt blir det tydligt för både myndigheter och enskilda att det inte finns några hinder, utöver bestämmelser om sekretess, för informationsutbyte. Det föreslås också att alla myndigheter ska ha möjlighet att lämna ut uppgifter elektroniskt.
Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026, kommer nu att skickas ut på remiss.