Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om utökade möjligheter att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen. Syftet med förslagen är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken.
Regeringens förslag innebär bland annat att biometriska underlag, till exempel fingeravtryck och dna-prov, kommer tas från misstänkta och dömda personer i högre utsträckning än i dag.
För att utreda viss allvarlig brottslighet föreslås också att polisen under vissa förutsättningar ska få tillgång till Migrationsverkets register för att göra automatiserade biometriska jämförelser av fingeravtryck och ansiktsbilder av misstänkta gärningspersoner. Det gör det möjligt att framöver använda fingeravtryck eller en bild av en oidentifierad gärningsman för att söka mot uppgifter i registret.
Regeringen föreslår även att dna-baserad släktforskning ska tillåtas vid förundersökning om mord och grova våldtäktsbrott. Genom den metoden lyckades polisen år 2020 lösa det så kallade dubbelmordet i Linköping som begicks år 2004. Metoden har inte använts av Polismyndigheten därefter eftersom Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) funnit att metoden innebär att personuppgifter i flera avseenden behandlas i strid med lag. Nu föreslås en reglering i lag om när metoden får användas i brottsbekämpande syfte.
Regeringen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2025.