Post- och telestyrelsen (PTS) har tagit fram en modell som gör det möjligt att följa upp och prioritera olika insatser för att få fler individer att bli en del av det digitala samhället. Modellen är utvecklad utifrån regeringsuppdraget att systematiskt följa upp de funktionshinderspolitiska målen fram till 2031. Digital strukturell diskriminering ska förebyggas genom att undanröja och förebygga funktionshinder och kompensera för funktionsnedsättning.
Samhället blir allt mer digitaliserat och utbudet av analoga tjänster och samhällsservice minskar snabbt. De negativa konsekvenserna av att inte vara digital blir allt större. För att kunna förbättra situationen för de individer som fortfarande inte är en del av digitaliseringen, behöver vi mer kunskap om bakomliggande orsaker till digital exkludering.
PTS bedömning är att det är samspelet mellan utformning av det digitala utbudet och individens förutsättningar som avgör hur många som är digitalt inkluderade i samhället. Detta är utgångspunkten i vår modell. Genom att förbättra utformningen av digitala tjänster och stärka individens förutsättningar, höjer vi graden av digital inkludering.
PTS modell har tre delar:
- Principen om universell utformning – att utveckla och styra mot ett digitalt utbud som räknar in hela den mänskliga mångfaldens behov.
- Individens förutsättningar – handlar om uppkoppling, utrustning, hjälpmedel, kompetens, språkbarriärer, tillit, motivation, ekonomiska förutsättningar med mera
- Användarens tillgång – tillgänglighet och användbarhet, både enligt lag och även utöver det.
Det digitala utbudet bör vara tillgängligt och användbart för alla oavsett användningsbehov, egenskaper och funktionsförmåga. Digitala tjänster som är ändamålsenliga och tilltalande motiverar fler till att använda dem. Många aktörer, både offentliga, privata och från civilsamhället behöver samarbeta för att skapa goda förutsättningar för ett digitalt inkluderande samhälle.
Modellen har tagits fram i dialog med Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och även förankrats med andra berörda aktörer, såsom Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Mediemyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån.