Kammarrätten har i mål 6027-23 prövat relationen mellan det svenska grundlagsskyddet enligt yttrandefrihetsgrundlagen och dataskyddsförordning (GDPR).
Av domen framgår att ett företag begärde hos Åklagarmyndigheten ut personuppgifter, uppvisade ett så kallat frivilligt utgivningsbevis från Myndigheten för press, radio och TV (numera Mediemyndigheten) och angav att personuppgifterna behövdes i en framtida journalistisk verksamhet. Företaget hade vid tidigare kontakter med Åklagarmyndigheten sagt sig bedriva bakgrundskontroller och konsultverksamhet inom rekrytering. Åklagarmyndigheten avslog begäran eftersom man ansåg att det inte kommit fram att det journalistiska ändamålet med behandlingen var det huvudsakliga ändamålet och att det svenska undantaget från tillämpning av GDPR för journalistisk verksamhet därför inte var aktuellt.
Kammarrätten avslår företagets överklagande av Åklagarmyndighetens beslut och har gjort bedömningen att det generella undantag från GDPR som enligt den svenska dataskyddslagen gäller för innehavare av utgivningsbevis, inte alltid kan tillämpas så undantagslöst som anges i dataskyddslagen.
Med hänsyn till unionsrättens företräde och EU-domstolens praxis anser kammarrätten att en avvägning måste göras mellan integritetsskyddsintresset och de grundlagsskyddade rättigheter som gäller för innehavare av frivilliga utgivningsbevis. Vid en sådan avvägning anser kammarrätten i detta fall att de registrerades rättigheter vägde tyngre. Bland annat på grund av att uppgifterna avsåg lagöverträdelser och att behandling av personuppgifterna efter ett utlämnande kan utgöra ett allvarligt ingrepp i den enskildes privat- eller yrkesliv.