JO har i generella termer uttalat sig om en myndighets blockering av en användare från sitt konto på sociala medier. Bakgrunden till uttalandena är beslut i en JO-anmälan som lämnats in av en X-användare för att dennes X-konto blockerats från Sveriges generalkonsulat i Jerusalems konto på X.
Inledningsvis erinrar JO att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen). Principen kommer också till uttryck i 5 § andra stycket förvaltningslagen. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattas är av betydelse.
Vidare påminner JO om att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet och informationsfrihet (2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 regeringsformen). Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om rätt att ta del av uppgifter ur en allmän handling (6 kap. 4 §).
JO konstaterar att utgångspunkten när en myndighet medverkar på sociala medier är att det sker i enlighet med de författningar som finns. Det innebär att myndigheten måste leva upp till regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. För att hanteringen av myndighetens sociala medier ska vara saklig och korrekt är det viktigt att det finns tydliga rutiner. Vidare konstaterar JO att kommentarer på en myndighets sida på sociala medier ska betraktas som allmänna handlingar.
I frågan om en myndighets blockering av en användare från sitt konto på exempelvis X gör JO följande uttalanden i generella termer. Som regel finns det flera sätt att komma i kontakt med en myndighet och ta del av den information som myndigheten håller tillgänglig. Den blockerade kan också ge uttryck för sina åsikter på en annan plats. En blockering kan därför som utgångspunkt inte anses utgöra en otillåten begränsning av den enskildes yttrande- eller informationsfrihet eller av dennes rätt att ta del av allmänna handlingar och uppgifter.
JO konstaterar att det i vissa fall kan vara sakligt motiverat att blockera en användare från en myndighets konto. Exempel på sådana fall kan vara när en användare återupprepade gånger bryter regler som förbjuder användaren att publicera inlägg eller kommentarer som utgör uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller intrång i någon annans upphovsrätt eller liknande rättighet, innehåller kränkande personuppgifter eller på annat sätt bryter mot svensk lag.
JO poängterar att om en blockering kan bli aktuell bör myndigheten hantera frågan enligt fastlagda skriftliga riktlinjer eller motsvarande, vilket främjar en enhetlig hållning från myndighetens sida. En blockering bör dokumenteras, så att kontohavaren kan underrättas om skälen för blockeringen och en granskning i efterhand blir möjlig. Vidare bör åtgärden användas restriktivt och föregås av noggranna överväganden i det enskilda fallet.