Utifrån diskussioner i media anser Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att det finns anledning att klargöra hur myndigheten arbetar med de avvägningar som rätten att bli bortglömd innebär.
Enskilda personer har rätt att vända sig till söktjänster och be att få sökträffar borttagna vid sökning på deras namn. Det brukar kallas för rätten att bli bortglömd. Om söktjänsten inte tar bort sökträffen kan saken avgöras av IMY.
Enligt IMY är det mycket vanligt att stora söktjänstföretag som Google tar bort sökträffar efter att personer har begärt det. Det som tas bort är då kopplingen mellan å ena sidan specifika sökord, till exempel ett visst namn, och å andra sidan en viss sökträff, till exempel en nyhetsartikel. I sådana fall finns nyhetsartiklarna kvar på de sajter där de har publicerats. Nyhetsartiklarna går också fortfarande att hitta via söktjänsten om man använder andra sökord.
Ibland avslår söktjänstföretaget begäran och den enskilda kan då lämna in klagomål hos IMY. I vissa fall inleder då IMY tillsyn, vilket kan leda till beslut om att sökträffar ska tas bort. En viktig faktor är då hur lång tid det har gått sedan informationen publicerades.
Allmänintresset av att ta del av en journalistisk granskning genom att söka på ett visst namn väger tungt enligt IMY, men när det har gått många år avtar det intresset gradvis och rätten att bli bortglömd kan då i vissa fall väga tyngre. En faktor som kan tala emot ett borttagande är om det rör sig om en offentlig person.
Det är ofta svåra avvägningar i det enskilda fallet mellan den enskildes rätt till skydd för privatlivet och allmänhetens rätt till informationsfrihet. Det är enligt IMY viktigt att understryka att de här ärendena handlar om kopplingen mellan ett visst namn och en sökträff i söktjänstens system. Myndighetens beslut handlar inte om publiceringen av den journalistiska granskningen som har ett mycket starkt skydd, både enligt våra grundlagar och enligt EU-rätten.