Högsta domstolen har meddelat beslut i två mål som rör utlämnande av brottmålsdomar till en nyhetsbyrå (Ä 3457-24) och ett bakgrundskontrollsföretag (Ä 3169-24). Besluten rör förhållandet mellan det svenska grundlagsskyddet och dataskyddsförordningen (GDPR).
Av ena beslutet framgår att en nyhetsbyrå begärt ut ett större antal domar och andra handlingar i brottmål från hovrätten. Med hänvisning till GDPR och praxis från EU-domstolen kom hovrätten fram till att det rådde sekretess för de personuppgifter som finns i handlingarna och lämnade ut handlingarna med förbehåll. Enligt förbehållet begränsades nyhetsbyråns rätt att lämna uppgifterna vidare eller utnyttja dessa.
Högsta domstolen har ändrat hovrättens beslut bara på det sättet att förbehållets utformning har justerats för att i större utsträckning möjliggöra att nyhetsbyrån fortsatt kan bedriva sin journalistiska verksamhet, bland annat genom att publicera redaktionellt bearbetad nyhetstext.
Högsta domstolen konstaterar i avgörandet att nyhetsbyråns verksamhet omfattas av grundlagsskydd och att lagstiftaren får anses ha avsett att GDPR inte alls ska tillämpas på det grundlagsskyddade området. En sådan ordning innebär att brottmålsdomar ska lämnas ut, också när begäran avser en större mängd handlingar, och att det finns mycket begränsade möjligheter att ingripa mot den efterföljande behandlingen. Högsta domstolen gör bedömningen att en sådan ordning inte kan anses vara förenlig med GDPR.
Högsta domstolen har därefter prövat frågan om sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och kommit fram till att sekretess föreligger.
Med den utgångspunkten justerar Högsta domstolen förbehållet så att det tar sikte på att förhindra dels att handlingarna, med de personuppgifter som finns i dem, tillhandahålls av nyhetsbyrån, dels att uppgifterna görs sökbara för andra, men samtidigt inte förhindrar att personuppgifterna används i till exempel nyhetstexter eller nyhetsunderlag som byrån producerar.
Enligt Högsta domstolen gör man alltså bedömningen att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte går att förena med GDPR. Domstolen har därför tolkat den svenska regleringen så att det finns möjlighet att beakta GDPR vid tillämpning av OSL. För att åstadkomma en ordning som innebär en mer övergripande avvägning mellan yttrande- och informationsfriheten och dataskyddet krävs lagstiftningsåtgärder.
Det andra målet gällde ett företag som tillhandahåller information för bakgrundskontroller men som också i viss utsträckning ägnar sig åt journalistisk verksamhet. Utgången i detta mål blev densamma.
Målen har avgjorts av Högsta domstolen i en sammansättning med sju ledamöter där tre justitieråd från Högsta förvaltningsdomstolen ingick.