Datenschutzbehörde (DSB) har utfärdat en sanktionsavgift på 80 euro mot en journalist för överträdelser av dataskyddsförordningen (GDPR).
Av beslutet framgår att en person hade en offentligt tillgänglig profil på en social medieplattform, där han presenterade sig som journalist och utgivare av en lokal nättidning. När han besökte en julmarknad begick han ett trafikbrott. Kommunens borgmästare anmälde brottet, vilket resulterade i att journalisten ålades böter.
Efter denna händelse publicerade journalisten två inlägg. I båda inläggen laddade han upp en bild av den anmälan som borgmästaren hade gjort mot honom, som innehöll borgmästarens personuppgifter, inklusive födelsedatum, medborgarskap och privata bostadsadress. Varje inlägg åtföljdes av en kommentar där han kritiserade borgmästarens beteende gentemot medierepresentanter. Inläggen var synliga för allmänheten på en öppen profil med cirka 381 följare.
Även om journalisten raderade inläggen kort efter att de publicerats, lämnade borgmästaren in ett klagomål till DSB, som bekräftades av myndigheten i ett annat beslut. DSB ansåg att även om journalisten hade ett berättigat intresse av att utöva yttrandefriheten enligt artikel 10 Europakonventionen och artikel 11 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, så rättfärdigade detta intresse inte offentliggörandet av personuppgifter som inte var nödvändiga för att uppnå syftet att informera allmänheten.
DSB konstaterade att journalisten hade behandlat borgmästarens personuppgifter på ett olagligt sätt, eftersom uppgifterna om den privata bostadsadressen och födelsedatumet gick utöver vad som krävdes för offentlig debatt eller kritik och betonade privat information snarare än borgmästarens offentliga roll.
Enligt artikel 6.1 (f) GDPR är behandling av personuppgifter på grundval av berättigade intressen endast tillåten om tre kumulativa villkor är uppfyllda: förekomsten av ett berättigat intresse, nödvändigheten av behandlingen och frånvaron av den registrerades överordnade rättigheter och friheter. I detta fall var offentliggörandet av privata uppgifter inte nödvändigt för att uppnå det avsedda syftet, vilket strider mot principen om uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 (c) GDPR. Följaktligen begränsas även ett giltigt åberopande av yttrandefriheten av kravet att endast de personuppgifter som är nödvändiga ska behandlas. DSB konstaterade därför att det inte fanns någon rättslig grund för den specifika behandlingen, vilket gjorde att behandlingen var olaglig.