AI-förordningen, som trädde i kraft den 1 augusti 2024, innehåller harmoniserade regler för utsläppande på marknaden, ibruktagande och användning av artificiell intelligens (AI) i EU. Förordningens syfte är att främja innovation inom och användning av AI och samtidigt säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter i EU, inbegripet demokrati och rättsstatsprincipen.
AI-förordningen följer en riskbaserad metod och delar in AI-system i fyra olika riskkategorier. Den första kategorin, oacceptabel risk, avser AI-system som medför oacceptabla risker för de grundläggande rättigheterna och EU:s värden. Sådana AI-system är förbjudna enligt artikel 5 AI-förordningen.
Den andra kategorin, hög risk, avser AI-system som medför höga risker för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Dessa system omfattas av en rad krav och skyldigheter. Klassificeringen av ett system som ”AI-system med hög risk” sker i enlighet med artikel 6 AI-förordningen jämförd med bilagorna I och III till AI-förordningen.
Den tredje kategorin, transparensrisk, avser AI-system som medför begränsade transparensrisker. Sådana AI-system omfattas av transparensskyldigheterna i artikel 50 AI-förordningen.
Den fjärde och sista kategorin avser AI-system med liten till ingen risk. Sådana AI-system regleras inte i AI-förordningen, men leverantörer och tillhandahållare kan frivilligt följa frivilliga uppförandekoder. Därutöver kan sådana AI-system omfattas av andra regelverk, som till exempel dataskyddsförordningen (GDPR). För att avgöra i vilken eller vilka kategorier ett specifikt AI-system hamnar krävs en bedömning i det enskilda fallet.
TechLaw följer utvecklingen och publicerar löpande inlägg om rättsutveckling och andra aktuella frågor inom AI. Läs mer om hur vi bistår våra klienter inom artificiell intelligens (AI).
Källa: Förordning (EU) 2024/1689.
