Den 28 juni 2025 trädde lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (tillgänglighetslagen) i kraft. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (tillgänglighetsdirektivet). Syftet med direktivet och den svenska lagen är att öka tillgängligheten i det digitala samhället och säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut och på lika villkor som andra.
Tillgänglighetsdirektivet
Tillgänglighetsdirektivet utgör en central del av EU:s handikappstrategi 2010–2020 och syftar till att undanröja hinder för tillgång till produkter och tjänster inom unionen. Genom att harmonisera tillgänglighetskraven skapas en gemensam europeisk standard som underlättar handel på den inre marknaden och stärker konsumenternas rättigheter. Direktivet och den svenska lagen anknyter även till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där medlemsstaterna åtagit sig att vidta åtgärder för att säkerställa tillgänglighet i alla delar av samhället.
Omfattning
Tillgänglighetslagen ställer tillgänglighetskrav på ett antal produkter och tjänster riktade mot konsumenter inom ett flertal områden. De tjänster som omfattas är:
- Elektroniska kommunikationstjänster
- Bank- och betaltjänster för konsumenter
- E-handelstjänster
- Passagerartransporttjänster (inklusive webbplatser, appar och biljetter)
- E-böcker
- Tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster (t.ex. tv och streamingtjänster)
Regelverket omfattar också produkter för konsumenter inom områdena:
- Datormaskinvarusystem avsedda för konsumenter, inklusive tillhörande operativsystem
- Betalningsterminaler
- Självbetjäningsterminaler för tjänster som träffas av tillgänglighetslagen
- Terminalutrustning för elektroniska kommunikationstjänster
- Terminalutrustning för audiovisuella medietjänster
- Läsplattor
Tillgänglighetskrav
Tillgänglighetslagen ställer krav på att produkter och tjänster ska vara möjliga att uppfatta, hantera, förstå och vara robusta för personer med funktionsnedsättning.
Det finns allmänna krav på alla produkter och tjänster som omfattas av regelverket. Det handlar om att ge information om produktens och tjänstens tillgänglighet på ett tillgängligt sätt. Det handlar också om krav på tillgängligt gränssnitt och funktionell utformning. Dessutom finns det krav på stödtjänster som erbjuds i samband med tjänster och produkter.
Därtill finns det kompletterande krav för både produkter och tjänster inom sektorerna elektronisk kommunikation, e-handel, bank- och betaltjänster, passagerartransport, tjänster för åtkomst till audiovisuella medietjänster samt för e-böcker.
De som ska följa kraven är tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer.
Tillsyn och sanktionsavgifter
Post- och telestyrelsen (PTS) är marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter som omfattas av tillgänglighetslagen och har dessutom tillsynsansvar för vissa av de tjänster som omfattas, däribland elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel. PTS har även ett samordnande ansvar mellan de olika tillsynsmyndigheterna när ett ärende berör flera tillsynsområden.
Andra tillsynsmyndigheter enligt förordningen (2023:676) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet är:
- Mediemyndigheten, som ansvarar för tjänster med åtkomst till audiovisuella medier
- Konsumentverket, som ansvarar för vissa delar av passagerartransporttjänster
- Transportstyrelsen, som ansvarar för tillgänglighetskrav inom transportsektorn
- Myndigheten för tillgängliga medier, som ansvarar för e-böcker
Om en aktör inte uppfyller tillgänglighetskraven kan PTS besluta om sanktionsavgifter. Avgiften kan uppgå till 10 miljoner kronor, beroende på överträdelsens allvar och omfattning.
Användare av produkter eller tjänster som omfattas av tillgänglighetslagen kan anmäla brister i tillgängligheten till den ansvariga tillsynsmyndigheten. PTS tar emot klagomål, även anonymt, och använder inkomna uppgifter som underlag i planeringen av sin tillsynsverksamhet.