Digitaliseringen har ökat myndigheters möjligheter att kommunicera med invånare, inte minst när det gäller användningen av sms, chattverktyg och andra typer av textmeddelanden. Det är numera vanligt att myndighetsanställda kommunicerar med berörda personer om ett pågående ärende genom att skicka textmeddelanden. Detta aktualiserar frågan om ett textmeddelande som skickas av en myndighetsanställd kan utgöra ett överklagbart beslut.
Frågan tas upp i ett nytt mål från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Målet handlar om en kvinna som hos Kammarrätten i Göteborg begärde att få ta del av en handling. Kammarrätten informerade henne genom ett textmeddelande (sms) om att hon hade möjlighet att ta del av den begärda handlingen på plats i domstolens lokaler vid ett visst datum. Hon informerades samtidigt om att handlingen skulle hanteras av personal vid domstolen och att hon inte skulle få vidröra den.
Kvinnan ansåg dock att kammarrätten, genom att ställa krav på personalens närvaro, hade ställt upp ett förbehåll för att få ta del av handlingen och begärde därför att ett överklagbart beslut skulle fattas. Kammarrätten avslog hennes begäran. Hon överklagade beslutet till HFD, som också avslog överklagandet.
Därefter lämnade kvinnan in ett nytt överklagande till HFD som gällde kammarrättens textmeddelande. Hon yrkade att meddelandet inte enbart var ett tjänstemannabesked utan ett beslut fattat av kammarrätten som myndighet och därför överklagbart.
HFD avvisade överklagandet men undersökte ändå frågan om textmeddelandet utgjorde ett överklagbart beslut i sina skäl för avgörandet. I sitt resonemang påminde HFD inledningsvis om att den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 15 § TF).
Vidare påminde HFD om att det i första hand är den myndighetsanställde som har ansvar för vården av en handling som ska pröva om den ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål (6 kap. 3 § OSL). En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet som innebär att en begäran om att få ta del av en handling avslås eller att handlingen lämnas ut med förbehåll (2 kap. 19 § TF och 6 kap. 7 § OSL).
Slutligen kom HFD fram till att besked som någon anställd vid en myndighet lämnar i samband med en prövning enligt 6 kap. 3 § OSL inte är ett sådant beslut av myndigheten som avses i 6 kap. 7 § OSL. HFD påpekade att det framgår av praxis att ett överklagande av ett sådant besked inte kan tas upp till prövning (se t.ex. RÅ 81 Bb 242 och RÅ 1992 not. 651).
HFD konstaterade att det meddelande som kammarrätten skickade till kvinnan via sms enbart innefattade ett sådant besked av en anställd som lämnats efter en prövning enligt 6 kap. 3 § OSL. Meddelandet utgjorde således inte ett beslut av myndigheten som var överklagbart, varför överklagandet avvisades.
I detta specifika fall kom HFD fram till att textmeddelandet som skickades av den myndighetsanställde – och som var ett sms – inte utgjorde ett överklagbart beslut. Då lagstiftningen är teknikneutral bör slutsatserna i domen inte enbart gälla för textmeddelanden som är sms, utan även andra typer av textmeddelanden, exempelvis sådana som skickas med hjälp av olika chattverktyg.
HFD:s resonemang bör kunna tillämpas på liknande fall utan större svårigheter. Detta innebär dock inte per automatik att resonemanget gäller för varje typ av textmeddelande som kan tänkas skickas av en myndighetsanställd. Det är inte uteslutet att ett sådant textmeddelande kan utgöra ett överklagbart beslut, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.