Tietosuojavaltuutetun toimisto (Dataombudsmannens byrå) anser att ett företag inte behövde tillmötesgå en registrerads begäran om att radera personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR), eftersom uppgifterna var nödvändiga för att företaget skulle kunna försvara sig mot eventuella diskrimineringsanspråk.
Av beslutet framgår att Dataombudsmannens byrå underrättades om att ett företag vägrat att radera den registrerades personuppgifter i samband med en rekryteringsprocess. Dataombudsmannens byrå bad därefter företaget att förklara varför begäran om radering avslagits och hur länge företaget lagrat de arbetssökandes personuppgifter.
Som svar på begäran klargjorde företaget att den inte kunde tillmötesgå den registrerades begäran eftersom behandlingen var nödvändig enligt artikel 17.3 (b) och 17.3 (e) GDPR. Företaget uppgav att enligt nationell rätt måste en anmälan om diskriminering i arbetslivet lämnas in inom två år. Företaget kunde därför inte radera personuppgifterna eftersom det inte gått två år sedan rekryteringsprocessen avslutades. Företaget uppgav också att den fortsatte att behandla de arbetssökandes personuppgifter i sex månader efter utgången av den tvååriga preskriptionstiden som en försiktighetsåtgärd för att kunna hantera diskrimineringsanspråk om de lämnades in alldeles i slutet av preskriptionstiden.
På grundval av den information som lämnats av företaget ansåg Dataombudsmannens byrå att företaget hade rätt att lagra den registrerades personuppgifter i två år efter det att rekryteringsprocessen avslutats. Dataombudsmannens byrå konstaterade att om företaget raderade den registrerades personuppgifter skulle den inte kunna försvara sig mot eventuella diskrimineringsanspråk.
På grundval av den information som samlats in ansåg Dataombudsmannens byrå att företaget inte behövde tillmötesgå den registrerades begäran om att radera personuppgifterna i fråga i enlighet med artikel 17.3 (b) och 17.3 (e) GDPR.