EU-domstolen har den 8 december 2022 meddelat sin dom i Google, mål C-460/20, och konstaterar att en sökmotorleverantör måste ta bort uppgifter som förekommer i indexerat innehåll om den som framställt begäran om borttagande kan bevisa att uppgifterna är uppenbart felaktiga
Av domen framgår att två företagsledare för en koncern av investmentbolag begärde att Google, från förteckningen över resultat av en sökning på deras namn, skulle ta bort länkar som ledde till artiklar där den investeringsmodell som koncernen använde sig av presenterades på ett ofördelaktigt sätt.
De begärde också att Google inte skulle visa fotografier av dem, i form av miniatyrbilder (thumbnails), i förteckningen över resultat av en bildsökning på deras namn. I denna förteckning visades endast miniatyrbilderna som sådana, utan att det framgick i vilket sammanhang fotografierna hade publicerats på de webbsidor som bilderna länkade till. Sammanhanget för den ursprungliga publiceringen av bilderna varken framgick eller gick att utläsa när bara miniatyrbilderna visades.
Google vägrade att efterkomma denna begäran, med motiveringen att dessa artiklar och fotografier ingick i ett yrkesmässigt sammanhang, och hävdade att man inte hade kännedom om huruvida uppgifterna i artiklarna var felaktiga eller ej.
Tyska federala högsta domstolen (Bundesgerichtshof, BGH) ska avgöra denna tvist och har således anmodat EU-domstolen att tolka dataskyddsförordningen (GDPR), som bland annat omfattar en rätt till radering (rätten att bli bortglömd), och direktivet om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter, mot bakgrund av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
I EU-domstolens dom erinrar domstolen om att rätten till skydd av personuppgifter inte är en absolut rättighet, utan måste förstås utifrån sin funktion i samhället och vägas mot andra grundläggande rättigheter i enlighet med proportionalitetsprincipen. Således föreskrivs uttryckligen i dataskyddsförordningen att det inte föreligger någon rätt till radering när behandlingen av uppgifterna är nödvändig, bland annat för utövandet av informationsfriheten.
I allmänhet väger den berörda personens rätt till skydd för sitt privatliv och sina personuppgifter tyngre än det berättigade intresset hos de internetanvändare som eventuellt önskar få tillgång till den aktuella informationen. Denna avvägning kan emellertid vara beroende av de relevanta omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat vad gäller typen av information och dess känslighet för den registrerades privatliv samt allmänhetens intresse av informationen, vilket kan variera bland annat beroende på den roll som denna person spelar i det offentliga livet. Yttrande- och informationsfriheten ska dock inte tas i beaktande om åtminstone mer än en obetydlig del av de uppgifter som förekommer i det indexerade innehållet visar sig vara felaktiga.
Vad för det första gäller de skyldigheter som åvilar en person som begär att indexerat innehåll ska tas bort på grund av att det är felaktigt, noterar domstolen att det ankommer på denna person att visa att det är uppenbart att mer än en obetydlig del av uppgifterna i innehållet är felaktiga. För att undvika att denna person åläggs en orimlig börda som skulle kunna äventyra den ändamålsenliga verkan av rätten till borttagande, ankommer det endast på vederbörande att tillhandahålla sådan bevisning som det rimligen kan krävas att personen i fråga ska efterforska. Således kan den berörda personen i princip inte vara skyldig att förete ett domstolsavgörande mot utgivaren av den aktuella webbplatsen redan under det administrativa förfarandet, inte ens i form av ett interimistiskt beslut.
Vad för det andra gäller de skyldigheter och det ansvar som åvilar sökmotorleverantören, finner domstolen att när sökmotorleverantören har mottagit en begäran om att visst innehåll ska tas bort, måste vederbörande beakta samtliga rättigheter och intressen som gör sig gällande i förening med samtliga omständigheter i det enskilda fallet, vid prövningen av huruvida detta innehåll fortfarande kan upptas i förteckningen över de resultat som visas efter sökningar som utförts med hjälp av dennes sökmotor. Sökmotorleverantören kan emellertid inte vara skyldig att aktivt söka efter sådana faktiska omständigheter som inte styrks av begäran om borttagande, för att avgöra huruvida denna begäran är välgrundad.
Sökmotorleverantören är således skyldig att efterkomma en begäran om borttagande när den person som har framställt begäran lägger fram relevant och tillräcklig bevisning som kan styrka densamma, och som kan bevisa att det är uppenbart att de uppgifter som förekommer i det indexerade innehållet är felaktiga. Så är i synnerhet fallet när den berörda personen kan förete ett domstolsavgörande där det konstaterats att de uppgifter som förekommer i det indexerade innehållet är felaktiga. Om det mot bakgrund av den bevisning som lagts fram av den berörda personen däremot inte framstår som uppenbart att uppgifterna i det indexerade innehållet är felaktiga, är sökmotorleverantören inte skyldig att efterkomma begäran om borttagande om det inte har meddelats ett sådant domstolsavgörande. I ett sådant fall måste den berörda personen emellertid ha möjlighet att vända sig till en tillsynsmyndighet eller en rättslig myndighet för att dessa ska genomföra nödvändiga kontroller och förelägga sökmotorleverantören att vidta erforderliga åtgärder. För det fall att ett administrativt förfarande eller domstolsförfarande avseende påstått felaktiga uppgifter i indexerat innehåll har inletts, och den berörda sökmotorleverantören har fått kännedom om detta förfarande, kräver domstolen dessutom att sökmotorleverantören informerar internetanvändarna härom.
Angående fotografier som visas i form av miniatyrbilder (thumbnails), noterar domstolen att den omständigheten att en sökning på den berörda personens namn resulterar i att fotografier av denna person visas i form av miniatyrbilder kan utgöra ett synnerligen allvarligt ingrepp i personens rätt till skydd för sitt privatliv och sina personuppgifter.
När en sökmotorleverantör har mottagit en begäran om att fotografier i form av miniatyrbilder ska tas bort, ska sökmotorleverantören följaktligen kontrollera huruvida det är nödvändigt att dessa bilder visas för att de internetanvändare som eventuellt är intresserade av att få tillgång till dessa ska kunna utöva sin rätt till informationsfrihet. I detta avseende är bidraget till en debatt av allmänintresse en avgörande faktor som ska tas i beaktande inom ramen för den avvägning mellan konkurrerande grundläggande rättigheter som ska göras.
Domstolen preciserar härvidlag att avvägningen mellan konkurrerande rättigheter och intressen kommer att skilja sig åt beroende på huruvida fråga är om artiklar med fotografier som i sitt ursprungliga sammanhang illustrerar den information som framgår av dessa artiklar och de åsikter som uttrycks där, eller fotografier som visas i form av miniatyrbilder i en sökmotorleverantörs förteckning över sökresultat, tagna ur det sammanhang som de ursprungligen publicerades i. Angående den avvägning som ska göras beträffande fotografier som visas i form av miniatyrbilder, slår domstolen fast att hänsyn ska tas till fotografiernas informationsvärde, oberoende av sammanhanget för publiceringen på den webbsida de tagits ifrån. Däremot ska varje form av textavsnitt som visas i direkt anslutning till dessa fotografier i förteckningen över sökresultat och som kan belysa de aktuella fotografiernas informationsvärde tas i beaktande.