Bayerischer Verwaltungsgerichtshof (VGH München) anser att rätten till invändningar enligt artikel 21.1 dataskyddsförordningen (GDPR) inte gäller för förberedande åtgärder för installation av elektroniska vattenmätare, eftersom det inte rör sig om behandling av personuppgifter.
Av domen framgår att de registrerade i detta fall är delägare i en fastighet med två bostadsenheter med totalt sex boende. En vattenmätare installerades i deras hus för att registrera fastighetens totala vattenförbrukning. Vattenmätarens kalibreringsgiltighet löpte ut 2020. Kontrollanten är en kommunal specialförening som driver en allmän vattenförsörjningsanläggning. Föreningens styrelse beslutade 2019 att ersätta de installerade analoga vattenmätarna med elektroniska vattenmätare utrustade med radiomoduler som kan avläsas på distans.
Den kommunala specialföreningen informerade de klagande om att kalibreringsperioden hade löpt ut och om det planerade utbytet av vattenmätaren. De registrerade nekade tillträde till sin fastighet och invände mot installationen av en elektronisk vattenmätare med radiomodul, med hänvisning till sin rätt att göra invändningar enligt artikel 21.1 GDPR. Genom ett meddelande ålade den personuppgiftsansvarige de registrerade att ge en av sina anställda tillgång till vattenmätaren, och angav att de skulle ålägga böter om så inte skedde. Den personuppgiftsansvarige hävdade bland annat att kraven för en invändning enligt GDPR inte var uppfyllda i detta fall. De registrerade fortsatte dock att vägra tillträde till sin fastighet och lämnade in en stämningsansökan mot den personuppgiftsansvariges beslut för brott mot deras grundläggande rättigheter och rätt till privatliv.
Förvaltningsdomstolen i Bayreuth (VG Bayreuth) ansåg att meddelandet från den kommunala specialföreningen baserades på de stadgar som reglerar den allmänna vattenförsörjningsanläggningen. Installationen av elektroniska vattenmätare stred enligt domstolen inte mot bestämmelserna i GDPR varför målet avvisades. De klagande beslutade att överklaga domen till VGH München
VGH München ansåg att vattenförbrukningsmängder som registreras med sådana elektroniska vattenmätare under vissa omständigheter kan utgöra personuppgifter för boende. Så är exempelvis fallet när dessa gör det möjligt att analysera den registrerades individuella konsumtionsvanor. I det aktuella fallet hade lagstiftaren dock uttryckligen tillåtit användningen av elektroniska vattenmätare med radiomoduler i nationell rätt. VGH München ansåg därför att dricksvattenförsörjning med hjälp av vattenmätare, som en uppgift av allmänt intresse, utgör en laglig behandling av personuppgifter på grundval av artikel 6.1 (e) GDPR, och att även kravet i artikel 6.3 (b) GDPR är uppfyllt. Vidare ansåg VGH München att övergången från analoga till fjärranslutna vattenmätare var proportionerlig i förhållande till det eftersträvade målet, eftersom den gjorde det möjligt att förbättra kvaliteten på förbrukningsmätningarna överlag.
Dessutom klargjorde VGH München att rätten att göra invändningar enligt artikel 21.1 GDPR avser behandlingen av den invändandes personuppgifter. I det aktuella fallet utgör enbart förberedande åtgärder för användningen av en vattenmätare, såsom installationen av denna, inte behandling av personuppgifter.