Regeringen hatt gett en utredare i uppdrag att se över om kommunerna bör få utökade möjligheter att göra bakgrundskontroller av anställda och personer som erbjuds anställning eller uppdrag inom kommunerna.
Enligt regeringen finns det en risk för att personer med koppling till organiserad brottslighet söker anställning inom offentlig förvaltning i syfte att få tag på information eller påverka beslutsfattande. Att bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan är ett av fem mål i regeringens strategi mot organiserad brottslighet. Det handlar om att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet och om att förebygga hot från insidan i form av insiders och infiltratörer.
Regeringen anser att det är angeläget att skydda kommunerna mot hoten från organiserad brottslighet. Därför är det viktigt att kommunerna har lämpliga verktyg för att kunna genomföra noggranna och säkra rekryteringsprocesser. Ett sådant verktyg anses vara möjligheten att kontrollera om anställda och personer som erbjuds anställning eller uppdrag har gjort sig skyldiga till eller misstänks för brott. I dag är tillgången till uppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret begränsad och endast ett fåtal myndigheter har tillgång till registren.
Utredaren ska bland annat ta ställning till hur kommunerna i fler fall ska kunna kontrollera personer som erbjuds anställning eller uppdrag inom kommunerna mot belastningsregistret och misstankeregistret. Utredaren ska också ta ställning till om det bör vara möjligt för kommunala arbetsgivare att göra kontroller mot belastningsregistret och misstankeregistret under pågående anställning. Utredaren ska även lämna nödvändiga författningsförslag.
Av utredningsupprdaget framgår att utredarens förslag kan innefatta utökade möjligheter för kommunerna att samla in, använda och lagra personuppgifter. Utredaren ska därför göra en
analys av förslagens inverkan på den personliga integriteten. Utredaren ska säkerställa att förslagen är förenliga med skyddet mot betydande intrång i den personliga integriteten enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Utredaren behöver ta ställning till om det behövs några ändringar vad gäller
regelverket om sekretess eller dataskydd med anledning av lämnade förslag. Utredaren ska också säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter.
Justitieombudsmannen (JO) riktade nyligen allvarlig kritik mot en kommunstyrelse för att kommunen löpande kontrollerat om anställda gjort sig skyldiga till brott av visst slag. Kontrollerna gjordes av ett
externt företag genom sökningar i en databas med uppgifter ur offentliga handlingar från domstolar och myndigheter. Enligt JO utgjorde kontrollerna av de anställda ett betydande intrång i den personliga integriteten och stred mot regeringsformens skydd för den personliga integriteten och rätten till respekt för privatlivet i artikel 8 i Europakonventionen.
Utredningen kommer att bedrivas i snabbspår och ska redovisas senast den 31 oktober 2024.