2023 års kamerabevakningsutredning (SOU 2024:27) har överlämnat sitt betänkande. Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort, till exempel för kommuner och regioner.
Enligt utredningen behöver kommuner, regioner och andra myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse lättnader i form av förenklade regler vid kamerabevakning. Detsamma gäller de brottsbekämpande myndigheterna som anses ha behov av utökade möjligheter till kamerabevakning.
Utredningen föreslår bland annat att tillståndskravet ska avskaffas helt för alla som i dag omfattas av det, till exempel kommuner, regioner och statliga myndigheter. Enligt förslagen ska kamerabevakning få bedrivas om det är nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. För en sådan bevakning ska det finnas en dokumenterad intresseavvägning oavsett om bevakning sker på en plats dit allmänheten har tillträde eller inte, vilket är en skillnad i förhållande till dagens regler. Den som bevakar ska även skriva en förteckning över pågående bevakning som på begäran ska lämnas till tillsynsmyndigheten.
En särskild intresseavvägning ska göras för kamerabevakning i brottsbekämpande verksamhet. Förändringen innebär att myndigheter kan göra en mer långsiktig bedömning av behovet av bevakning på en viss plats och att bevakningsintresset kan väga tyngre på fler platser än enligt den intresseavvägning som krävs i dag.
Utredningen föreslår även utvidgade och nya undantag från att göra intresseavvägningen, upplysningskravet och rätten till information i brottsbekämpande verksamhet. Polismyndigheten föreslås exempelvis kunna kamerabevaka med hjälp av drönare i vissa fall och från civila fordon utan att upplysa och informera om bevakningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.