Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som innebär utökade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att kamerabevaka i sin verksamhet. Förslagen innebär också att det blir enklare för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning.
I lagrådsremissen lämnar regeringen förslag till ändringar i kamerabevakningslagen. Förslagen syftar till att reglerna om kamerabevakning ska bli mer ändamålsenligt utformade och motsvara de behov av bevakning som finns i dag. Det ska bli enklare för aktörer som i dag omfattas av tillståndsplikt och vill bedriva kamerabevakning, och de brottsbekämpande myndigheterna får utökade möjligheter att använda kameror i sin verksamhet.
Förslagen innebär bland annat att:
- kravet på tillstånd till kamerabevakning tas bort,
- brottsbekämpande myndigheter får möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser,
- möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter att kamerabevaka i brådskande fall förbättras,
- det införs ett nytt undantag från kravet att göra en intresseavvägning vid bevakning vilket gör det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet, och
- nya och utvidgade undantag införs från kraven att informera om kamerabevakning som brottsbekämpande myndigheter bedriver från ett civilt fordon eller drönare.
De brottsbekämpande myndigheterna ska kunna bedriva kamerabevakning på platser där det vid en framåtblickande bedömning finns risk för allvarlig eller omfattande brottslighet. Bevakning ska också kunna bedrivas på platser som är av strategisk betydelse för att motverka allvarlig brottslighet eller brott som har samband med sådan brottslighet, även om det inte finns risk för brott på den platsen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2025.