Regeringen föreslår att möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel ska utökas ytterligare. I lagrådsremissen föreslår regeringen bland annat följande lagändringar:
- Fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, till exempel hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas i preventivt syfte mot bland annat spioneri, terroristbrott och allvarlig brottslighet som begås i kriminella nätverk.
- Inhämtning av vissa uppgifter om elektronisk kommunikation utanför en förundersökning ska få ske i fråga om fler typer av brott, till exempel grovt bedrägeri, grovt skattebrott, grovt bidragsbrott och grov smuggling.
- Genomsökning på distans ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter. Det innebär att handlingar som lagras utanför en telefon eller dator, till exempel på en extern server eller i det s.k. molnet, får genomsökas i vissa ärenden där utlänningar utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.
- Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.
I remissen medges att användning av tvångsmedel innebär en risk för intrång i enskildas personliga integritet. Det konstateras att en särskild riskfaktor är att det saknas en konkret brottsmisstanke, vilket kan medföra att tvångsmedlet i fler fall kommer att användas mot en person som senare visar sig inte vara delaktig i någon brottslig verksamhet. Samtidigt konstateras att flera omständigheter påverkar hur stora integritetsriskerna faktiskt är i det enskilda fallet. Enligt remissen har regleringen av de preventiva tvångsmedlen har utformats efter en avvägning mellan å ena sidan samhällets behov av en effektiv brottsbekämpning till skydd för medborgarna och å andra sidan grundläggande fri- och rättigheter såsom den enskildes rätt till integritet och rättssäkerhet i förhållande till staten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.