Regeringskansliet föreslår att inrätta en funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn vid Riksbanken. Förslaget, som lämnats i form av en promemoria, syftar till att skapa ett ramverk för att hantera operativa kriser i den finansiella sektorns digitala infrastruktur.
Förutom Riksbanken föreslås funktionen bestå av representanter för Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa finansiella företag. Funktionen ska agera i händelse av en allvarlig driftstörning i den finansiella sektorns digitala infrastruktur.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman skriver i pressmeddelandet att en allvarlig driftstörning i den finansiella sektorn kan leda till stora konsekvenser för det finansiella systemet. Han anser att det är viktigt med handlingskraft och samarbete i ett skarpt läge. Enligt honom är nuvarande rollfördelning inte tillräckligt tydlig kring vem som gör vad i en kritisk situation.
I dag finns flera olika aktörer, inte minst de finansiella företagen själva, som har ett ansvar för att motståndskraften mot störningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur ska vara hög och för att hantera en redan uppkommen driftstörning. Genom EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (kallas också för DORA-förordningen), som ska börja tillämpas den 1 januari 2025, införs även ökade krav på finansiella företag att höja sin digitala operativa motståndskraft mot cyberincidenter och stärka sin förmåga att hantera uppkomna driftstörningar.
Behovet av en tydligare ansvarsfördelning för operativ krishantering i den finansiella sektorn har även framhållits i flera rapporter och utredningar under de senaste åren, senast av internationella valutafonden (IMF).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.