Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat de beslut som Polismyndigheten fattar inför bevakning med drönare. Granskningen visar vissa svagheter som innebär risk för överträdelser av regelverken. IMY ger nu Polismyndigheten råd om hur de kan förbättra bedömningarna.
Vid beslut om kamerabevakning ska Polismyndigheten bedöma både intresset av att kamerabevaka och enskildas intresse av att inte bli bevakade inom det aktuella området. Kamerabevakning får endast bedrivas om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. IMY har granskat bedömningarna av integritetsintresset så som de dokumenteras i besluten.
Bedömningarna ska bland annat ta hänsyn till hur många människor som rör sig i bevakningsområdet, vilket vid drönarbevakning kan vara ett mycket stort antal människor och omfattar hela stadsdelar eller städer. Det har även betydelse vilka typer av områden som omfattas. Till exempel väger människors intresse av att inte bli bevakade tyngre i anslutning till hemmet och där man vistas på sin fritid.
IMY råder Polismyndigheten att komplettera den nationella styrningen med vissa instruktioner för att inte riskera att bryta mot regelverken. Det handlar bland annat om att vid bedömningen av integritetsintresset i högre utsträckning ta hänsyn till de specifika typer av områden som finns i det övergripande bevakningsområdet, till exempel bostadsområden, sjukhusområden eller idrottsanläggningar. Det bör också tydliggöras att olika platser inom ett område kan vara olika känsliga och framgå tydligt av dokumentationen vilka platser inom bevakningsområdet som man som utgångspunkt inte ska bevaka. På så sätt kan det bli tydligare för den som ska utföra bevakningen vad som medför särskilda integritetsrisker inom respektive typ av område och vilka platser som ska undvikas.
Granskningen omfattar ett urval av de beslut som Polisen fattade år 2023 med stöd av kamerabevakningslagen. Granskningen avser endast besluten inför drönarbevakning, det vill säga inte den bevakning som skett utifrån besluten.