Datatilsynet meddelar att Meta Platforms Inc. (Meta) kommer att börja träna sin AI-tjänst på foton och inlägg från användare av Facebook och Instagram i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i slutet av maj 2025. Syftet med träningen är att utveckla och förbättra Metas generativa AI-tjänster. Meta kommer att använda användarnas innehåll och interaktioner med Metas AI-tjänster för träningen.
När det gäller användarinnehåll är det meddelar Meta att träningen endast kommer att innehålla foton, kommentarer och inlägg som publiceras offentligt, dvs. innehåll som alla användare på eller utanför Facebook och Instagram kan se. Dessutom kommer Meta endast att använda bilder och inlägg som publiceras av användare över 18 år för att träna AI-modellen. Träningen inkluderar både historisk och framtida information som delas offentligt. När det gäller interaktioner med Metas AI-tjänster kan detta till exempel vara information som matas in i en AI-chattbot eller ett bildgenereringsverktyg som är integrerat i Metas tjänster. Meta kommer att använda denna information oavsett användarens ålder.
Många har uttryckt oro över lagligheten i denna behandling. Enligt Datatilsynet baserar Meta inte träningen på ett samtycke, utan på ett berättigat intresse. Meta anser att företagets intresse av att träna AI-modellen väger tyngre än användarnas intressen och rättigheter.
Tillsammans med andra europeiska dataskyddsmyndigheter har Datatilsynet ställt ett antal frågor till Meta i samband med träningen av AI-modellen. Datatilsynet har bland annat bett om förtydligande om huruvida Meta har bedömt om AI-träningen är förenlig med det ursprungliga syftet för vilket användarnas inlägg och bilder samlades in. Datatilsynet har också frågat om AI-modellen tränas på bilder av barn i de fall bilderna publiceras av användare som är över 18 år gamla. Datatilsynet väntar fortfarande på svar på dessa frågor.
Metas AI-tjänst är enligt Datatilsynet en slags chattbot. Liksom ChatGPT och Google Bard är det ett exempel på så kallad generativ AI. Generativ AI kan till exempel skapa text och bilder utifrån användarnas frågor. Tjänsterna kan inte tänka själva och de vet inte vad som är rätt eller fel. Istället försöker tjänsterna med hjälp av sannolikhetsberäkningar generera ett svar som liknar innehåll som de har sett tidigare. För att utveckla den här typen av tjänster krävs stora mängder data för att träna AI-modellerna. Tjänsterna samlar ofta in data från öppna webbplatser, allt från forskningsdatabaser till onlineforum. Detta kallas ofta för dataskrapning.
Enligt Datatilsynet är Metas AI-tjänst kontroversiell eftersom den, förutom öppna data från internet, kommer att använda användarnas inlägg och bilder i träningen. Många människor reagerar på att deras innehåll används på detta sätt, eftersom inlägg och bilder på sociala medier ofta är av privat karaktär.
Om en användare inte vill att inlägg och foton ska användas för att utveckla Metas AI kan man invända. Om användaren har konton i både Facebook och Instagram, eller flera konton, gäller invändningen för alla konton om de läggs till i samma ”Kontocentrum”. Användaren behöver inte motivera invändningen. Meta har uppgett att de accepterar alla invändningar. Datatilsynet betonar att invändningen gäller innehåll som användaren själv har lagt upp. Det gäller inte om någon annan publicerar ett inlägg eller foton med användaren offentligt.
Datatilsynet har redan mottagit klagomål om Metas praxis, och dessa behandlas nu. Dessutom väntar Datatilsynet på svar på ett antal frågor om Metas praxis. Datatilsynet meddelar att myndigheten fortsätter att följa ärendet noga i samarbete med alla dataskyddsmyndigheter inom EES.