Rechtbank Zeeland-West-Brabant (Rb. Zeeland-West-Brabant) anser att en registrerad missbrukat rätten att få tillgång till personuppgifter i ett försök att få ekonomisk kompensation för att ett beslut inte fattats i tid.
Av domen framgår att den registrerade gjort en begäran om tillgång till Sluis kommun (den personuppgiftsansvarige) den 18 augusti 2020. Den personuppgiftsansvarige svarade den 24 september att de inte hittade några personuppgifter om den registrerade och att de planerade att avslå begäran. Den personuppgiftsansvarige bad också den registrerade att specificera sin begäran senast den 9 oktober 2020 och sköt upp den registrerades begäran fram till det datumet. Den registrerade svarade den 29 september 2020 och begärde att den personuppgiftsansvarige skulle utfärda ett beslut och ansåg att den personuppgiftsansvarige överskridit tidsfristen. Den 28 oktober 2020 avslog den personuppgiftsansvarige officiellt begäran.
Den registrerade skickade ett nytt brev den 12 november 2020 och begärde att den personuppgiftsansvarige skulle fatta ett beslut på grundval av hans tidigare brev. Den 20 december 2020 lämnade den registrerade in en formell invändning till den personuppgiftsansvarige för att denne inte hade fattat ett beslut i tid. Den personuppgiftsansvarige avvisade invändningen. Den personuppgiftsansvarige skickade också meddelandet om invändning till domstolen för att behandla det som ett överklagande.
Domstolen beslutade inledningsvis att överklagandet inte kunde tas upp till prövning, eftersom domstolsavgiften inte hade betalats i tid. Den registrerade invände mot detta beslut och uppgav att han inte kunde betala avgiften. Invändningen bifölls den 17 september 2021.
Domstolen konstaterade därefter att den registrerade gjort framställningar om tillgång till sex andra kommuner, för vilka den registrerade också krävt skadestånd. Dessutom kunde inget tydligt syfte med begäran om tillgång till uppgifter utläsas. Den registrerade var inte känd av den personuppgiftsansvarige och utnyttjade inte möjligheten att specificera sin begäran. Slutligen invände den registrerade aldrig mot den personuppgiftsansvariges beslut att avslå begäran om tillgång från den 28 oktober 2020.
Domstolen ansåg att eftersom den registrerade endast utövat sin rätt till tillgång enligt dataskyddsförordningen för att få ekonomisk kompensation. Därför missbrukade den registrerade enligt domstolen rättsliga instrument. Som en följd av detta förklarade domstolen att överklagandet inte kunde tas upp till prövning.