Frankrikes högsta civila domstol, Cour de Cassation, konstaterar att utlämnande av information som påverkat anställdas rätt till privatliv varit väsentligt för utövandet av bevisrätten och proportionerligt i förhållande till det eftersträvade målet, och därmed varit förenligt med dataskyddsförordningen (GDPR).
Av beslutet framgår att den klagande var en tidigare anställd hos de personuppgiftsansvariga, två företag i samma koncern. Efter att hon sagts upp i februari 2019 lämnade hon in ett klagomål till en arbetsdomstol och hävdade att det fanns en bristande jämställdhet mellan könen när det gällde hennes manliga kollegor som hade haft samma tjänst och tjänat en högre lön än hon.
Under tvisten tvingade arbetsdomstolen de personuppgiftsansvariga att lägga fram lönelistorna för åtta manliga anställda, vilket avslöjade deras personuppgifter som betalningar, namn, efternamn och det belopp de tjänar per år. De personuppgiftsansvariga överklagade beslutet till Cour de Cassation.
Enligt de personuppgiftsansvariga har arbetsdomstolen inte kontrollerat att principerna i dataskyddsförordningen följts när domstolen beordrade att lönelistorna skulle lämnas ut. De personuppgiftsansvariga hävdade särskilt att det utgjorde en behandling för ett ändamål som skiljde sig från det ändamål för vilket de personuppgiftsansvariga samlat in de berörda uppgifterna och att arbetsdomstolen inte implementerat åtgärder för säkerhet, konfidentialitet och begränsning av lagring. De personuppgiftsansvariga hävdade därför att arbetsdomstolen bröt mot principerna om ändamålsbegränsning, laglighet, rättvisa, öppenhet, begränsning av lagring, konfidentialitet och integritet utöver artiklarna 4, 6 och 32 GDPR.
De personuppgiftsansvariga hävdade också att offentliggörandet av lönelistorna inte var strikt nödvändigt för att bevisa en löneskillnad och att det därför inte fanns någon proportionalitet mellan den berörda kränkningen av de registrerades rättigheter och det eftersträvade syftet (att bevisa löneskillnader).
Cour de Cassation påminde om att rätten till privatliv inte är en absolut rättighet. När rättigheten kommer i konflikt med en annan grundläggande rättighet måste den därför beaktas i förhållande till dennes funktion i samhället i balans med andra grundläggande rättigheter, i enlighet med proportionalitetsprincipen.
I detta fall ansåg Cour de Cassation att utlämnande av information som påverkade andra anställdas rätt till privatliv var väsentligt för utövandet av bevisrätten och proportionerligt i förhållande till det eftersträvade målet, dvs. försvaret av den anställdes legitima intresse av jämställdhet mellan könen i arbetslivet. Cour de Cassation avslog därför överklagandet.