EU-domstolen meddelade den 25 april 2024 att generaladvokat Athanasios Rantos lämnat sitt yttrande i mål C-446/21 Schrems om överföring av uppgifter till allmänheten. Generaladvokaten anser att ett offentligt uttalande av en användare av ett socialt nätverk om hans eller hennes sexuella läggning gör dessa uppgifter uppenbart offentliga, utan att det för den skull är tillåtet att behandla dem för ändamålen personanpassad reklam. Vidare anser generaladvokaten att principen om uppgiftsminimering utgör ett hinder för att personuppgifter behandlas för att skapa riktade annonser utan inskränkning i tid eller till typen av uppgifter.
Bakgrunden till förslaget är en rättsprocess mellan en människorättsaktivist och Meta, ägaren till Facebook, som pågår i Österrike. Aktivisten har offentligt gått ut med att han är homosexuell, men har aldrig nämnt sin sexuella läggning eller lagt ut några känsliga uppgifter på sin Facebook-profil. Aktivisten har inte heller gett Facebook tillstånd att, med syftet att skapa riktade annonser, använda de delar av hans profil som avser hans relationsstatus, arbetsgivare, sysselsättning eller utbildning. Trots detta har aktivisten regelbundet fått reklam som riktar sig till homosexuella. Annonserna baseras på hans och hans vänners huvudsakliga intressen. Därutöver har Facebook även samlat in personuppgifter om honom från tredje part och insticksprogram.
En av tolkningsfrågorna som lämnats till EU-domstolen är om dataskyddsförordningens (GDPR) princip om uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 (c) GDPR ska tolkas så att samtliga personuppgifter som ett socialt nätverk såsom Facebook förfogar, inklusive sådana som samlats in från tredje parter, får behandlas för att skapa riktade annonser utan inskränkning i tid eller till typen av uppgifter.
I sitt resonemang om frågan anför generaladvokaten bland annat att man måste skilja mellan användning av ”statiska” uppgifter om den registrerade (såsom ålder (20) eller kön) och användning av ”beteendemässiga” uppgifter (såsom kartläggning av användarnas surfvanor). Den sistnämnda användningen är enligt generaladvokaten, i allmänhet, mer inkräktande på den registrerades rättigheter. Vad särskilt gäller ”beteendemässiga” uppgifter kan en ytterligare åtskillnad göras mellan insamling av uppgifter om ett ”aktivt” beteende (såsom att klicka på gilla-knappen) och insamling av uppgifter om ett ”passivt” beteende (till exempel att bara besöka en webbplats), där den sistnämnda i regel är mer inkräktande för användaren. Åtskillnad kan dessutom även göras mellan behandling av personuppgifter som insamlats på och utanför Facebook-plattformen, det vill säga på webbplatser, andra applikationer än Facebook eller på användarnas utrustning, där den sistnämnda är mer inkräktande än den förstnämnda.
Vidare anser generaladvokaten att det är viktigt att beakta de registrerades rimliga förväntningar. Därutöver konstaterar han att EU-domstolen inte kan fastställa en tidsgräns för lagring av sådana uppgifter, eftersom det inte finns någon specifik bestämmelse i GDPR i det avseendet. Däremot erinrar han om att EU-domstolen tidigare har slagit fast att även en behandling av riktiga uppgifter som inledningsvis är laglig med tiden kan bli oförenlig med bland annat artikelprinciperna om uppgiftsminimering, korrekthet och lagringsminimering enligt artiklarna 5.1 (c–e) GDPR.
Generaladvokaten kommer fram till att reglerna ska tolkas på följande sätt. Principen om uppgiftsminimering utgör ett hinder för att personuppgifter behandlas för att skapa riktade annonser utan inskränkning i tid eller till typen av uppgifter. En bedömning måste göras i varje enskilt fall under beaktande av olika faktorer som bland annat behandlingens proportionalitet, lagringstider och mängden personuppgifter. Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen tolkar frågan om uppgiftsminimering på detta sätt.
En annan tolkningsfråga i målet är om ett uttalande av en person om sin sexuella läggning inom ramen för en paneldiskussion gör det möjligt för Facebook att behandla denna uppgift tillsammans med andra uppgifter för att visa personen riktade annonser, detta utifrån principen om ändamålsbegränsning enligt artikel 5.1 (b) GDPR och undantaget för behandling av känsliga personuppgifter som har offentliggjorts av den registrerade enligt artikel 9.2 (e) GDPR.
I sitt resonemang erinrar generaladvokaten bland annat om att EU-domstolen tidigare slagit fast att en när användare av ett socialt nätverk besöker webbplatser som rör känsliga personuppgifter offentliggör användaren inte på ett tydligt sätt de uppgifter rörande besöket som operatören av det sociala nätverket samlar in via ”cookies” eller liknande teknologier i meningen av artikel 9.2 (e) GDPR. Däremot anser generaladvokaten att en persons uttalande om sin sexuella läggning utgör en handling genom vilken denne på ett tydligt sätt har offentliggjort denna läggning i den mening som avses i artikel 9.2 (e) GDPR. Samtidigt kan den omständigheten en person har uttalat sig om sin sexuella läggning inom ramen för en paneldiskussion i sig inte motivera en behandling av personuppgifter som avslöjar den personens sexuella läggning, även om slutsatsen kan dras att personen, under i förevarande fall rådande omständigheter, ”på ett tydligt sätt har offentliggjort” uppgifterna i den mening som avses i artikel 9.2 (e) GDPR.
Generaladvokaten kommer fram till att reglerna ska tolkas på följande sätt. Ett uttalande om den egna sexuella läggningen inom ramen för en paneldiskussion som är öppen för allmänheten kan utgöra en handling genom vilken personen i fråga ”på ett tydligt sätt har offentliggjort” denna uppgift enligt artikel 9.2 (e) GDPR. Ett sådant uttalande i sig möjliggör dock inte en behandling av dessa uppgifter eller av andra uppgifter angående den personens sexuella läggning i syfte att sammanställa och analysera personuppgifter för att skapa riktade annonser. Generaladvokaten föreslår att EU-domstolen tolkar frågan om uppgiftsminimering på detta sätt.
Generaladvokatens förslag till avgörande är inte bindande för EU-domstolen. Detta innebär att domarna kan komma att tolka reglerna i GDPR på ett annat sätt än generaladvokaten.